En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår infrastruktur är att vi värnar om jordens resurser och att byggandet fortsätter hålla god kvalite. Nuförtiden ställs det stora på att minska utsläppen eftersom jordens medeltemperatur stiger i rekordfart. På grund av detta måste byggbranschen ta stor hänsyn till olika metoder och använda miljövänliga alternativ i så stor utsträckning som möjligt. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande.

Byggnader ska alltid vara resurseffektiva, miljövänliga och anpassningsbara för att ge nya användare möjligheten att återanvända inredning och fuktionsduglig utrustning. Digital projektering möjliggör jämnare kvalite och bättre samordning och logistik. Eftersom miljöhotet nu blivit alltmer seriös är det extra viktigt att vi tar ansvar och återvinner hushållsmaterial samtidigt som farliga ämnen tas hand om eller förebyggs.

Nuförtiden är byggnaders väggytor och fasta inredningar flexibla för att lättare kunna moderniseras och återanvändas. Miljöklassningssystemen har utvecklats till ett fåtal internationella system som är regionalt anpassade och miljöcertifierade byggnader är allmänt efterfrågade. Förändringen i klimatet, den minskade energianvändningen och annan miljöhänsyn har stimulerat forskning och utveckling. Det leder till nya och alltmer genomtänkta byggnadskomponenter där byggnaden betraktas ur ett livscykelperspektiv. (Källa: Boverket)

Miljöarbetet är ett långsiktigt arbete internationellt och det kan ta år innan resultaten börjar bli tydliga. I Sverige har koldioxidutsläppen minskat otroligt mycket och det beror främst på att övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen pågår i hög takt. Ett bevis på att Sverige fokuserar starkt på att bibehålla denna positiva utveckling är att rikstagen antagit en skrivelse från regeringen att endast skärpningar som är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade ska göras. Med andra ord kommer miljönyttan av kravet på hur låg energianvändningen ska vara att vägas mot investeringsbehovet.

Boverket har bland annat i uppdrag av regeringen skärpt energikraven och numera förväntas byggnader vara mer energisnåla. Ett effektrav har införts och kraven på energibehov är ökade.

Marknadens efterfrågan på certifiering av byggnader i något av klassningssystemen har ökat under början av 2010-talet. Miljöklassningen förenar ett kommersiellt intresse av att stärka företagens miljöprofil med arbete för god miljö. Byggnadernas miljöprestanda är i huvudsak inriktad på energieffektivisering och minskning av koldioxidutsläppen. Andra områden såsom inomhusmiljö, avfallshantering och projektledning ingår också i varierande omfattning. Bedömningarna är anpassade till att det finns brister i befintliga byggnader och att byggandet inte i alla avseenden är miljöanpassat.

Ett ekonomiskt sätt att energieffektivisera är genom injustering av värme och ventilation. Idag finns vattenfelsbrytare, även larm såsom trygghetslarm och brandlarm som är kopplade till en övervakningscentral. Den totala slutanvändningen av energi i bostäder och lokaler (temperaturkorrigerad) har per uppvärmd areaenhet minskat med ungefär åtta procent mellan år 1995 och 2009 och förväntas minska ytterligare. Under samma period har användningen av fossila bränslen minskat markant, samtidigt som andelen förnybar energi har ökat. Energi- och koldioxidskatter har ökat incitamenten för att bygga mer energisnålt och också att energieffektivisera befintliga byggnader.